V75-statistik 14/3 Jens Sjöden

[Strappa71]

Att slå ihop utfall som genererats under olika förhållanden har absolut sina faror.

I praktiken måste man självklart återkoppla till loppens fundamenta när man efteranalyserar. Annars blir det tokfel.

Däremot håller jag fortfarande inte med Niklas om pokerexemplet. I de fall där man i efterhand kan veta de exakta sannolikheterna för en viss situation så är det vettigt att räkna på dem. Visserligen är korrekt allin-spel bara en liten del av vinnande poker, men det är ju bara där man kan veta vilka sannolikheter som faktiskt förelåg oavsett vad utfallet blev.

Ett annat exempel:
Oddsbörsar. Hela företeelsen går ut på att vara den som sätter högst "nuvärdes-sannolikhet" på det vinnande utfallet.

[Viroid]

Det jag gärna mäter och tittar på är hur mycket fel resp. rätt spelarna har/gör. I ett spel som Poker, där man nästan alltid kan beräkna vinstchansen med stor exakthet fins det ändå många som förlorat därför att oturen grinat dem i ansiktet när de stora pengarna legat på bordet.

När det kommer till trav är det mycket svårare att beräkna exakt vinstchans, till och med en ungefärlig är svårt. Där kan man istället mäta hur mycket fel kollektivet brukar ha. Det är ju tack och lov väldigt sällan som alla streckfavoriter vinner. Där kan vi se att det på V75 inte är mer än 3-5% av de teoretiskt möjliga raderna som det finns en mätbar sannolikhet för att de skall inträffa under en livstid.

Man kan också mäta en del annat som gör att man bit för bit kan hyvla ned mängden teoretiska rader till något som liknar ett system. Däremot går det inte att låta statistiken styra spel helt. Det behövs alltid en analys och en tro på hur det skall gå, det är kaksmeten. Statistiken är formen som den skall hällas i.

[Solo]

Ursprungligen postat av Viroid

Det jag gärna mäter och tittar på är hur mycket fel resp. rätt spelarna har/gör. I ett spel som Poker, där man nästan alltid kan beräkna vinstchansen med stor exakthet fins det ändå många som förlorat därför att oturen grinat dem i ansiktet när de stora pengarna legat på bordet.

När det kommer till trav är det mycket svårare att beräkna exakt vinstchans, till och med en ungefärlig är svårt. Där kan man istället mäta hur mycket fel kollektivet brukar ha. Det är ju tack och lov väldigt sällan som alla streckfavoriter vinner. Där kan vi se att det på V75 inte är mer än 3-5% av de teoretiskt möjliga raderna som det finns en mätbar sannolikhet för att de skall inträffa under en livstid.

Man kan också mäta en del annat som gör att man bit för bit kan hyvla ned mängden teoretiska rader till något som liknar ett system. Däremot går det inte att låta statistiken styra spel helt. Det behövs alltid en analys och en tro på hur det skall gå, det är kaksmeten. Statistiken är formen som den skall hällas i.

Jag tror jag förstår dig och statistiken är ett av de bästa hjälpmedel en travspelare har tillgång till. Det finns mycket att lära av att förstå den och precis som du säger, förstå vad spelarna tillsammans gör för fel är kanske det viktigaste.

Jag tycker bara att det är många som lurats att tro att det finns en enkel vinnande strategi i att leta efter den perfekta statistikmodellen och bara trycka på knappen vecka efter vecka. Först och främst så är de knappast ensamma om att leta efter sådana mirakelmodeller, sen är det den omgångsspecifika "mjuka" informationen som avgör i slutändan...



När vi pratar utvärdering kan jag prata emot mig själv lite, för jag tycker ändå att det finns ett visst värde i att utvärdera just statistiska modeller mot varandra. Jag brukar då börja med att klassificera hästarnas vinstchanser i grova 10%-klasser (0,10,...100%) med mina statistikmodeller för att försöka få någorlunda stora urval. Sen använder jag modellerna för alla hästar i alla lopp och alla spelformer under en tid och ser hur utfallet blir. Är det ungefär 10% av de hästar som modellen klassificerat till 10% som vinner, 20% av de som bedömts till 20% osv. För vissa av klasserna kan man dela upp det på ett finare sätt både sannolikhetsgrupperna och över andra variabler. Det ger en hint kring vad modellerna fångar upp och är något att gå vidare ifrån, även om de översta klasserna alltid har för få observationer och dessutom vilar detta tankesätt på antaganden som inte håller för en lärobok... Bra referensmodeller är insatsprocenten och den historiska statistiken för ex startspår och klass. Det är banne mig inte lätt att skapa en statistikmodell som är fristående från spelarkollektivets insatsfördelning som är bättre än just insatsfördelningen...

[Strappa71]

Någon rent statistisk "genväg" till framgång tror jag inte existerar. Eller rättare sagt så är jag ganska säker på att den inte existerar.

Inget lopp eller spelomgång är tillräckligt lik den andra för att det ska vara möjligt.

T ex så är spår 5 "bäst" i autokortlopp och ändå gjorde Erik Berglöf 100% rätt när han ändå valde spår 3 för Copiad i Elitloppets final 1994 trots att spår 5 var tillgängligt. Nordamerikanen stirrade blint på statistiken och missade helt taktiken. Om han hade valt spår 2 så hade Berglöf stått inför ett enormt dilemma. Välja spår 1 hade inte varit bra och spår 3 hade inneburit att man hade suttit utvändigt om Pine Chip.