Livslust borta, vad göra?

LosKrikon · 2011-01-04, 13:25

Vad ska man göra när livet suger? Nej, jag har inte spelat bort alla mina pengar, tvärt om har jag inget att spela för.

Jag är i runt 30, har inget jobb, ingen flickvän och lever på soc. Folk brukar säga att jag är riktigt smart. Enligt IQ-tester jag gjort ska mitt IQ ligga mellan 138 och 153. Spenderade fem år på universitet där jag läste datalogi och datorteknik. Köpte inte en enda bok, bortsett från två matteböcker. Klarade mig bra utan. Igår fick jag ytterligare ett besked om ett jobb jag inte fick. Det drog ner mig i depressionshålet igen. Jag äter sen två år antidepressiva ("lyckopiller"), men känner knappast att jag blir glad av dem, snarare blir jag jämnare i humöret. Jag är inte typen som skadar mig själv eller vill ta livet av mig, men livet känns ju inte direkt värt att leva heller för den delen. Det är som att leva i en gråzon mellan livet och döden.

För två månader lyckades jag skära av mig både en böjsena och en nerv i höger pekfinger. Efter akutenbesök, operation och flera besök hos sjukgymnast verkar det som att operationen inte lyckades speciellt bra, det är dock hög procent misslyckade operationer så det var inget fel på kirurgen eller nått i den stilen. Förmodligen måste jag göra om den i vår igen om jag vill kunna böja toppen av fingret resten av livet.

Pga ekonomin så har flera räkningar gått till inkasso och kommer snart till fogden. Är inte speciellt rädd för dem dock, har varit där förut. De har inget här att hämta oavsett, men man blir ju inte gladare för det... Min förra dator slog jag sönder (i3 530, 4gb ram 40gb ssd, 24" TFT) för att jag hade en sån ångest att de skulle ta den från mig, så nu sitter jag på en p4 1.7ghz, 512mb ram, 120gb hd, 19" CRT, den vill de knappast ha...

Pga ångesten så hetsäter jag och förra året gått upp över 40 kg, för att året innan det gått ned över 60...

Sen lider jag av hortons huvudvärk (eng. cluster headache) också, vilket troligtvis är det som suger livslusten ur en. Inget botemedel finns.

Var bara tvungen att skriva av mig lite, innan jag blev tokig...

Majo · 2011-01-04, 13:37

Det här lät ju förbannat trist

Fysiska åkommor är ju bara att beklaga, inget att göra åt.

Däremot så låter det som att du skulle behöva ett jobb, så att du får lite socialt utbyte och nya intryck?

Om du har läst data på universitet i fem år, vad är anledningen till att du inte får nåt jobb?

Utöver det, försök att ge dig ut och jogga/lufsa/gå (beroende på överviktsgrad) minst en gång om dagen.
Gör underverk för humöret och vikten.

Önskar dig lycka till framöver!

P.S: Det där med flickvän löser sig när du har löst det andra....

Arch · 2011-01-04, 13:40

Sätt på nyheterna och förundras över hur du har det bättre än några miljarder andra stackare. Sen går du ner på knäna och tackar Guden för att dina problem inte är så stora.

Fangtastic · 2011-01-04, 13:53

Tycker Majo fick till de bra. Vet själv hur de är när de är som värst men är du på botten finns de bara en väg och de är uppåt. Prata med någon som lyssnar. Försök komma dig ur slaveriet hos myndigheterna för dom styr en. Då kommer du känna dig mycket friare. Ut och träffa lite folk, motionera, gör sånt som får dig att må bra och komma på bättre tankar. De vänder tro mig. Sen som sagt löser de sig med tiden angående flickvän när du själv fått ordning på saker då blir de rätt. Du är värdefull. Sen till själva medicinen kan jag inte uttala mig så mycket om men de är ju ofta mycket biverkningar och fungerar nästan som att dra ner en ridå, känslomässigt. En tanke bara.

Majo · 2011-01-04, 13:58

Gick in på Wikipedia-länken och läste, har du testat magnesium?

zz · 2011-01-04, 14:18

Jag har följt din och Tinos tråd om +EV på trav. Jag är hyfsat insatt (får andra att göra det åt mig, men krävs lite baskunskap för att kunna få det gjort också) i programering och du verkar riktigt vass. Programerare och matematiker är framtiden vad gäller det mesta rörande pengar. Dock verkar de flesta sakna ideer hur de omsätter sin kunskap i pengar. Med ledning av vad jag läst om ditt travprojekt så verkar du även ha ideer. Sådana människor landar alltid på fötterna tillslut.

Har du en vän-krets i övrigt eller hänger du mest själv?

LosKrikon · 2011-01-04, 14:22

Citat:

Ursprungligen postat av Majo

Gick in på Wikipedia-länken och läste, har du testat magnesium?

Japp, testat allt utom syrgas (vilket jag knappast får av landstinget, då de inte ens känner till sjukdommen) och toppslätsskivling, vilket jag aldrig hittar. Syrgas är mest för att få bort topparna av värken, jag har kroniskt, vilket gör att man inte har så många toppar och är fri mellan dem utan har ont hela tiden (dock ej som topparna).

Fangtastic · 2011-01-04, 14:26

toppslätsskivling e väl knappast att rekommendera? om man inte vill riskera att bli burad in på psyket

LosKrikon · 2011-01-04, 14:26

Citat:

Ursprungligen postat av zz

Har du en vän-krets i övrigt eller hänger du mest själv?

Hade gärna hängt med vänner om jag haft nåra. De flesta flyttade efter studierna på universitetet var klart. Min bästa vän dog, nummer två har numer jobb och annan bekantskapskrets.

Började träna kampsport både för motionens skull och för att träffa vänner. En av dem har jag träffat ibland, men han har flickvän och de är gärna själva. Plus att jag slutade för ena knät pajjade. Trots att en läkare konstaterat att det var slappare än det andra så hittades inget på magnetröntgen. Ortopeden tyckte att jag bara hade ont för att jag var arbetslös.

LosKrikon · 2011-01-04, 14:28

Citat:

Ursprungligen postat av Fangtastic

toppslätsskivling e väl knappast att rekommendera? om man inte vill riskera att bli burad in på psyket

Nä, men man tar det i så låg dos att man inte blir "hög" av det, däremot så hindrar det smärtreceptorn som ligger bakom hortons att ta upp smärtsignalerna. Ämnet som är ett av ytterst få (LSD är det andra) som tar bort smärtan men är såklart förbjudet i Sverige.

LosKrikon · 2011-01-04, 14:31

[ame]http://www.youtube.com/watch?v=vqXQ_coJy4I[/ame]
[ame]http://www.youtube.com/watch?v=UzpcPeoPnW0[/ame]

Lemasive · 2011-01-04, 14:43

När det gäller livskvaliteten är det ju du som avgör vad som är ok eller inte, det är ju något som baseras på vad du anser är rimligt med dina förutsättningar. Dock gör du felet att acceptera samhällets sociala normer istället för att skapa din egna värld, jag inser att huvudvärken är det som känns mest jävligt men det är knappast skälet till att du mår så piss som du gör.

Antagligen har du upplevt ett trauma som har lett till att dina försvar har aktiverats. Sedan har du pga att du säger ha dig en hög intelligens rationaliserat bort den fysiska smärtan till saker som sker i ditt liv, och har antagligen börjat fundera i banorna.

"vem är jag"

"Allt jag gör är slutligen helt värdelöst och det finns ingen mening"

Själva grejen är att även om livet känns pissigt, så kan man inte ignorera dom små sakerna. Det är jävligt cheesy men du måste binda ihop ditt liv med små positiva saker eller ha ett synsätt som accepterar dom dåliga sakerna och höjer dom positiva till skyarna.

När det sedan gäller dina andra problem, så är dom ganska oviktiga. Självklart är pengar och säkerhet en stor del i ens liv. Men om du har kommit så långt att du inte längre bryr dig om livsgnistan så inser du också att talesättet.

"En man som inte har något att förlora..."

Det stämmer så väl in på just det här, du känner att du är på botten och helt ärligt så kanske du tillochmed förtjänar det som sker dig. Du gör ju inget åt det, utan bara väntar på mer skit som skall ske. Till slut kommer du undvika obehagliga saker vilket leder till att du hamnar längre ner i skiten och du projicerar en "aura" av dålighet och låg självkänsla vilket sänker dina möjligheter till ett bra liv.

Nu blev det en jävla massa svammel, men kontentan är att du är fortfarande herre över ditt egna liv vad än något påhittat samhälle tror sig ha för makt över dig. Det finns ingen som kan stoppa dig att göra det du vill, bara du själv är den som står i vägen(kanske ett gäng poliser ^^) så greppa tag i livet och brottas tills det är över.

Ingen säger att det ska vara lätt, och tror man att livet är skyldig en något hamnar man väldigt ofta åt helvete.

Det är iaf vad jag tror : >

zz · 2011-01-04, 14:51

Citat:

Ursprungligen postat av LosKrikon

Hade gärna hängt med vänner om jag haft nåra. De flesta flyttade efter studierna på universitetet var klart. Min bästa vän dog, nummer två har numer jobb och annan bekantskapskrets.

Började träna kampsport både för motionens skull och för att träffa vänner. En av dem har jag träffat ibland, men han har flickvän och de är gärna själva. Plus att jag slutade för ena knät pajjade. Trots att en läkare konstaterat att det var slappare än det andra så hittades inget på magnetröntgen. Ortopeden tyckte att jag bara hade ont för att jag var arbetslös.

Du skulle inte kunna skriva in dig på någon kurs (borde ju ha 1 års studiemedel kvar?) och engagera dig i nationer/kåren? De tycker jag är ett enkelt sätt att träffa nya vänner.. Ofta är de drivna och kreativa människor med som kanske stimulerar dig..

Moffegrev · 2011-01-04, 15:17

Vissa saker kan du inte påverka, de bara sker (Huvudvärken etc), men andra saker kan du faktiskt förbättra. Det går att skaffa ett jobb, absolut.

Skriv in dig på ett av bemanningsföretagen och låt de sköta det åt dig, ekonomin börjar vända nu och det kommer behövas jävligt mycket folk. I princip alla företag har en it-avdelning och informatiker behövs alltid. Är det riktigt jävla pissigt och du inte får något, ta en praktikplats på ett företag där du tror att du kan använda dig av dina datorskills. Skit samma om det så är oavlönat, det spöar skiten ur att gå och deppa hemma.

Jag har märkt att om man grubblar mycket över saker man inte kan påverka infinner sig lätt känslan att allt är meningslöst (Lemasive beskrev det rätt bra). Så fokusera bara på saker som du faktiskt kan påverka.

Angående tjejen så tycker jag du kan vänta lite med det tills du fått ordning på jobb, hemmet och ekonomin. Det är jävligt meckigt med seriösa förhållanden, och det kräver mycket tid och energi.

Så, sätt upp några enkla mål i stil med;

*Snygga till det i hemmet.
*Skaffa jobb/praktikplats
*Ordna upp ekonomin

Därefter skulle du lätt kunna gå vidare och faktiskt unna dig något speciellt. Till exempel en längre resa eller en bil eller vaffan som helst, något annorlunda bara som du kan ha som mål.

LosKrikon · 2011-01-04, 15:43

Angående flickvän så vet jag att det inte skulle funka som det är nu, men det är något jag verkligen saknar ändå. Den enda personen de senaste åren som jag verkligen tyckte om, visade sig vara lesbisk... Ja, det är sant...

2011-01-04, 13:25	#1
LosKrikon Reg.datum: sep 2010 Inlägg: 463 Sharp$: 58	Livslust borta, vad göra? Vad ska man göra när livet suger? Nej, jag har inte spelat bort alla mina pengar, tvärt om har jag inget att spela för. Jag är i runt 30, har inget jobb, ingen flickvän och lever på soc. Folk brukar säga att jag är riktigt smart. Enligt IQ-tester jag gjort ska mitt IQ ligga mellan 138 och 153. Spenderade fem år på universitet där jag läste datalogi och datorteknik. Köpte inte en enda bok, bortsett från två matteböcker. Klarade mig bra utan. Igår fick jag ytterligare ett besked om ett jobb jag inte fick. Det drog ner mig i depressionshålet igen. Jag äter sen två år antidepressiva ("lyckopiller"), men känner knappast att jag blir glad av dem, snarare blir jag jämnare i humöret. Jag är inte typen som skadar mig själv eller vill ta livet av mig, men livet känns ju inte direkt värt att leva heller för den delen. Det är som att leva i en gråzon mellan livet och döden. För två månader lyckades jag skära av mig både en böjsena och en nerv i höger pekfinger. Efter akutenbesök, operation och flera besök hos sjukgymnast verkar det som att operationen inte lyckades speciellt bra, det är dock hög procent misslyckade operationer så det var inget fel på kirurgen eller nått i den stilen. Förmodligen måste jag göra om den i vår igen om jag vill kunna böja toppen av fingret resten av livet. Pga ekonomin så har flera räkningar gått till inkasso och kommer snart till fogden. Är inte speciellt rädd för dem dock, har varit där förut. De har inget här att hämta oavsett, men man blir ju inte gladare för det... Min förra dator slog jag sönder (i3 530, 4gb ram 40gb ssd, 24" TFT) för att jag hade en sån ångest att de skulle ta den från mig, så nu sitter jag på en p4 1.7ghz, 512mb ram, 120gb hd, 19" CRT, den vill de knappast ha... Pga ångesten så hetsäter jag och förra året gått upp över 40 kg, för att året innan det gått ned över 60... Sen lider jag av hortons huvudvärk (eng. cluster headache) också, vilket troligtvis är det som suger livslusten ur en. Inget botemedel finns. Var bara tvungen att skriva av mig lite, innan jag blev tokig... Följande användare gav Sharp$ för den här posten:

2011-01-04, 13:37	#2
Majo Reg.datum: nov 2010 Inlägg: 612 Sharp$: 1016 Stats: - - ROI: % Vinstprocent: %	Det här lät ju förbannat trist Fysiska åkommor är ju bara att beklaga, inget att göra åt. Däremot så låter det som att du skulle behöva ett jobb, så att du får lite socialt utbyte och nya intryck? Om du har läst data på universitet i fem år, vad är anledningen till att du inte får nåt jobb? Utöver det, försök att ge dig ut och jogga/lufsa/gå (beroende på överviktsgrad) minst en gång om dagen. Gör underverk för humöret och vikten. Önskar dig lycka till framöver! P.S: Det där med flickvän löser sig när du har löst det andra.... Följande användare gav Sharp$ för den här posten:

2011-01-04, 13:40	#3
Arch Reg.datum: jan 2010 Inlägg: 3 910 Sharp$: 6782 Smirnoff Ice Stats: 1059 - 1080 - 44 ROI: 98.87% Vinstprocent: 49.51%	Sätt på nyheterna och förundras över hur du har det bättre än några miljarder andra stackare. Sen går du ner på knäna och tackar Guden för att dina problem inte är så stora. __________________ [aka illen] MLB 2010 74-83-7 +1.25u NBA 2013 158-111-5 $$ Följande användare gav Sharp$ för den här posten:

2011-01-04, 13:53	#4
Fangtastic Reg.datum: jan 2010 Ort: Coop Arena Inlägg: 606 Sharp$: 663 Stats: - - ROI: % Vinstprocent: %	Tycker Majo fick till de bra. Vet själv hur de är när de är som värst men är du på botten finns de bara en väg och de är uppåt. Prata med någon som lyssnar. Försök komma dig ur slaveriet hos myndigheterna för dom styr en. Då kommer du känna dig mycket friare. Ut och träffa lite folk, motionera, gör sånt som får dig att må bra och komma på bättre tankar. De vänder tro mig. Sen som sagt löser de sig med tiden angående flickvän när du själv fått ordning på saker då blir de rätt. Du är värdefull. Sen till själva medicinen kan jag inte uttala mig så mycket om men de är ju ofta mycket biverkningar och fungerar nästan som att dra ner en ridå, känslomässigt. En tanke bara. Följande användare gav Sharp$ för den här posten:

2011-01-04, 13:58	#5
Majo Reg.datum: nov 2010 Inlägg: 612 Sharp$: 1016 Stats: - - ROI: % Vinstprocent: %	Gick in på Wikipedia-länken och läste, har du testat magnesium? Följande användare gav Sharp$ för den här posten:

2011-01-04, 14:18	#6
zz Reg.datum: nov 2010 Inlägg: 329 Sharp$: 362 ZZ Stats: 16 - 22 - 1 ROI: 127.54% Vinstprocent: 42.00%	Jag har följt din och Tinos tråd om +EV på trav. Jag är hyfsat insatt (får andra att göra det åt mig, men krävs lite baskunskap för att kunna få det gjort också) i programering och du verkar riktigt vass. Programerare och matematiker är framtiden vad gäller det mesta rörande pengar. Dock verkar de flesta sakna ideer hur de omsätter sin kunskap i pengar. Med ledning av vad jag läst om ditt travprojekt så verkar du även ha ideer. Sådana människor landar alltid på fötterna tillslut. Har du en vän-krets i övrigt eller hänger du mest själv? __________________ "Fail to prepare, prepare to fail" Följande användare gav Sharp$ för den här posten:

2011-01-04, 14:26	#8
Fangtastic Reg.datum: jan 2010 Ort: Coop Arena Inlägg: 606 Sharp$: 663 Stats: - - ROI: % Vinstprocent: %	toppslätsskivling e väl knappast att rekommendera? om man inte vill riskera att bli burad in på psyket Följande användare gav Sharp$ för den här posten:

2011-01-04, 14:31	#11
LosKrikon Reg.datum: sep 2010 Inlägg: 463 Sharp$: 58	[ame]http://www.youtube.com/watch?v=vqXQ_coJy4I[/ame] [ame]http://www.youtube.com/watch?v=UzpcPeoPnW0[/ame] Följande användare gav Sharp$ för den här posten:

2011-01-04, 14:43	#12
Lemasive Banned Reg.datum: jan 2010 Inlägg: 1 975 Sharp$: 2021 Allsvenskan 2012 Stats: 2 - 1 - 0 ROI: 146.67% Vinstprocent: 66.67%	När det gäller livskvaliteten är det ju du som avgör vad som är ok eller inte, det är ju något som baseras på vad du anser är rimligt med dina förutsättningar. Dock gör du felet att acceptera samhällets sociala normer istället för att skapa din egna värld, jag inser att huvudvärken är det som känns mest jävligt men det är knappast skälet till att du mår så piss som du gör. Antagligen har du upplevt ett trauma som har lett till att dina försvar har aktiverats. Sedan har du pga att du säger ha dig en hög intelligens rationaliserat bort den fysiska smärtan till saker som sker i ditt liv, och har antagligen börjat fundera i banorna. "vem är jag" "Allt jag gör är slutligen helt värdelöst och det finns ingen mening" Själva grejen är att även om livet känns pissigt, så kan man inte ignorera dom små sakerna. Det är jävligt cheesy men du måste binda ihop ditt liv med små positiva saker eller ha ett synsätt som accepterar dom dåliga sakerna och höjer dom positiva till skyarna. När det sedan gäller dina andra problem, så är dom ganska oviktiga. Självklart är pengar och säkerhet en stor del i ens liv. Men om du har kommit så långt att du inte längre bryr dig om livsgnistan så inser du också att talesättet. "En man som inte har något att förlora..." Det stämmer så väl in på just det här, du känner att du är på botten och helt ärligt så kanske du tillochmed förtjänar det som sker dig. Du gör ju inget åt det, utan bara väntar på mer skit som skall ske. Till slut kommer du undvika obehagliga saker vilket leder till att du hamnar längre ner i skiten och du projicerar en "aura" av dålighet och låg självkänsla vilket sänker dina möjligheter till ett bra liv. Nu blev det en jävla massa svammel, men kontentan är att du är fortfarande herre över ditt egna liv vad än något påhittat samhälle tror sig ha för makt över dig. Det finns ingen som kan stoppa dig att göra det du vill, bara du själv är den som står i vägen(kanske ett gäng poliser ^^) så greppa tag i livet och brottas tills det är över. Ingen säger att det ska vara lätt, och tror man att livet är skyldig en något hamnar man väldigt ofta åt helvete. Det är iaf vad jag tror : > Följande användare gav Sharp$ för den här posten: RobinD (+1)

2011-01-04, 15:17	#14
Moffegrev Reg.datum: jun 2010 Inlägg: 1 278 Sharp$: 1644 Fighting 2013/2014 Stats: 40 - 92 - 6 ROI: 101.06% Vinstprocent: 30.30%	Vissa saker kan du inte påverka, de bara sker (Huvudvärken etc), men andra saker kan du faktiskt förbättra. Det går att skaffa ett jobb, absolut. Skriv in dig på ett av bemanningsföretagen och låt de sköta det åt dig, ekonomin börjar vända nu och det kommer behövas jävligt mycket folk. I princip alla företag har en it-avdelning och informatiker behövs alltid. Är det riktigt jävla pissigt och du inte får något, ta en praktikplats på ett företag där du tror att du kan använda dig av dina datorskills. Skit samma om det så är oavlönat, det spöar skiten ur att gå och deppa hemma. Jag har märkt att om man grubblar mycket över saker man inte kan påverka infinner sig lätt känslan att allt är meningslöst (Lemasive beskrev det rätt bra). Så fokusera bara på saker som du faktiskt kan påverka. Angående tjejen så tycker jag du kan vänta lite med det tills du fått ordning på jobb, hemmet och ekonomin. Det är jävligt meckigt med seriösa förhållanden, och det kräver mycket tid och energi. Så, sätt upp några enkla mål i stil med; Snygga till det i hemmet. Skaffa jobb/praktikplats *Ordna upp ekonomin Därefter skulle du lätt kunna gå vidare och faktiskt unna dig något speciellt. Till exempel en längre resa eller en bil eller vaffan som helst, något annorlunda bara som du kan ha som mål. Följande användare gav Sharp$ för den här posten:

2011-01-04, 15:43	#15
LosKrikon Reg.datum: sep 2010 Inlägg: 463 Sharp$: 58	Angående flickvän så vet jag att det inte skulle funka som det är nu, men det är något jag verkligen saknar ändå. Den enda personen de senaste åren som jag verkligen tyckte om, visade sig vara lesbisk... Ja, det är sant... Följande användare gav Sharp$ för den här posten: